Goa gubbar hjälpte mej igår så jag kunde ladda bommarna. De bara smög runt knuten och sen hörde jag hur de baxade in släpet, fixade en extrasladd och vips så var det fixat. Emilia hjälpte mej att haka på släpet igen, så allt var klart till i morse.
Jag möter upp min kollega och vi hjälps åt med att få upp bommarna i tid. Vi hade en”blåväg” idag och så fattades vi en personal. Det funkade ändå och rasten blev endast ”kissepaus”. Halvlång dag med lite roligheter i alla fall,,,, blir ju inte roligare än man gör det ju!
Testade lite olika metoder att lotsa och hör och häpna,, EN metod fungerade. Kör i lagom takt fram till läggaren och sedan helst under 10 km resten av sträckan (ironi) då låg de i alla fall utan luckor och lugnt och fint förbi. MEN DET HÅLLER JU INTE, så kan vi bara inte köra, tar en evighet. Vi filar vidare på detta. Kanske morgondagen kan förvåna.
Utskälld blev jag också av en herre som nog mest var frustrerad för han inte visste hur han skulle köra. När vi pratat färdigt tackade han mej för all upplysning och gick nöjd och glad därifrån 😀
Gunsan on the road 