I dag blev det norrgåendes tur att ta sej igenom Lagan. I början hade vi trafik från båda hållen, tills de öppnade södergående vägbana. Sen blev det lite lugnare ett tag. Grejen med bytet, för oss, blev ju då att vi inte kunde ha för mycket trafik väntandes från söder eftersom det är väldigt smalt på ett ställe mitt i centrum och där kunde det lätt bli stopp. Trots detta tycker jag att det har fungerat lysande. Riktigt roligt att jobba när det flyter på så fint. Alla har tagit det lugnt och väntat snällt på sin tur. Det är inte ofta det är så. Jag förstår att de boende runt omkring upplever det väldigt jobbigt emellanåt. Oerhört mycket tung trafik har passerat de här dagarna. Det kändes dock som att hastigheten blev betydligt lugnare när de bytte sida, positivt med tanke på alla barn,,,,, utan reflexer,,,ja, det fanns förstås de som hade, så klart.
Det finns en ”magisk” tidpunkt här, strax efter 16, då är det som om alla bilar i hela Sverige ska passera, det varar ca 1,5 Tim och sen är alla bara puts väck. Mycket märkligt fenomen. Låter inte särskilt speciellt när man skriver om,,, det måste upplevas!
Så vill jag berätta om Lukas,,,
Han har observerat oss de här dagarna och tyckt lite synd om oss. I alla fall de två senaste dagarna, som har varit riktigt ruggiga. Så i eftermiddags kom han knatande med temos och muggar och bjöd oss på värmande kaffe med mjölk😍 Ah, ni förstår,,,, man blir bara så glad att man kan börja gråta. Där stod vi i blåst och snöoväder och så kommer han med kaffe, som smakar ljuvligt 😀 Lukas är numera min absoluta favorit i hela Lagan. Det kan tyckas vara en liten gest men för oss just då var det som att vinna högsta vinsten på lotto. Tack Bästa Lukas!
