Det kan ha sina sidor, kan jag meddela! Här är såååå många refuger, smalt och eländigt för en stor läggare och ska vi sen försöka få igenom en massa lastbilar också, ja då testas tålamodet på både oss som jobbar och alla trafikanter. På sträckan finns också en ”blåväg” som fungerar (tydligen) som en genväg och där kommer nästan lika mycket trafik där. Ni kan ju tänka er hur det blev i den korsningen när läggaren passerade där och ca 100 meter längre ner var det vägräcken och då fick trafiken också stå stilla. Så när vi äntligen fick igång trafiken igen var köerna maxade ett tag. Vi löste det bra och bilisterna var fantastiska. Mitt i allt detta fick vi in ett ”blåljus” som vi snabbt och lätt fick igenom och det kändes riktigt bra att vi kunde klara av det, de behövde inte ens stanna. Alla vakter på plats för att dirigera igenom ambulansen,,, alltså bara så lysande!
Det har varit en bra dag fast den har känts lång. Vissa dagar bara är såna och Det får man ta. I morgon kanske tiden bara dansar iväg, vem vet😀
Dagens höjdpunkt och varje dags höjdpunkt är när klockan börjar närma sej 21,, då ringer barnbarnet (Meja) för att säja god natt till sin mormor❤️ Jag känner mej lyckligt lottad! Då vill man bara åka hem,,, genast 🥰
Nu är dagen avslutad, dags att vila fötterna och käka lite. Å jag tror bestämt att jag hör kudden kalla!!
Gunsan on the road 